Beskrivning
Från bokens abstrakt
Bibeln omtalas återkommande med en omväxlande distanserad eller avfärdande ton, både i populär och i akademisk diskussion. Detta gäller inte minst Bibelns inledande berättelse, skapelseberättelsen i 1 Mos 1:1–2:3, som handlar om alltings ursprung och början. Dels beskrivs den ofta som något av ett plagiat eller bearbetat lån från äldre skapelsemyter, dels angrips den för bristande logik i ljuset av modern vetenskap.
Mot bakgrund av detta finns det därför god anledning att på ett sakligt och fördomsfritt sätt ta sig an den bibliska skapelseberättelsen för att grundligt analysera dess innehåll, budskap och struktur. Analysen görs dels för att klargöra relationen till andra samtida skapelsetexter, dels för att klargöra vilka ramar för förståelse den hebreiska grundtexten ger för skapelseprocessen.
Det är en vanlig uppfattning att Bibelns skapelseberättelse har sin bakgrund i andra forntida skapelsemyter, speciellt i det babyloniska eposet Enuma Elish. Därför ägnas Enuma Elish speciell uppmärksamhet. Men jag beaktar likaså andra relevanta texter, såväl egyptiska, hittitiska, kanaanitiska som övriga mesopotamiska texter. Jag analyserar jämförelsematerialet för att klargöra relationen till den bibliska skapelseberättelsen och få svar på frågan i vilken mån ett beroendeförhållande texterna emellan får stöd av det skrivna material vi har tillgång till.
Arbetet utgår från skapelseberättelsen. Där det finns gemensamma drag i berättelserna presenteras och analyseras likheter och skillnader. Enuma Elish och skapelseberättelsen analyseras också i sin helhet.
Resultatet är tydligt om än något överraskande. Min analys ger inte stöd för ett beroendeförhållande texterna emellan. Texterna har helt olika innehåll, litterär teknik och syfte. Bibelns skapelseberättelse är ensam i att presentera skapelsen av allt som existerar i universum på ett såväl logiskt som litterärt briljant sätt. Bibelns skapelseberättelse visar sig vara ett unikum i den litterära världshistorien.
Om författaren
Tore Jungerstam är doktorand inom GT-exegetik. Hans doktorsarbete görs inom Åbo Akademi där han analyserar den litterära kompositionen av urhistorien, 1 Mos 1:1–11:26. Extra material kopplat till detta arbete kan hittas på https://bit.ly/Unikt_mästerverk
Författaren har tidigare genomfört en omfattande grundforskning inom urhistorien vars resultat finns publicerade på www.urhistorien.com samt torejungerstam.academia.edu. Dessa arbeten kan även beställas som böcker via SLEF-Media, eller direkt via författaren: tore.jungerstam@gmail.com.
Axplock från boken
Skapelseberättelsens andra vers och kaoskampen
En vanlig uppfattning är att bakgrunden är en kaoskamp som den i Enuma Elish mellan guden Marduk och Tiamat. Bokens analys visar att den tanken helt saknar stöd i texterna.
Himlavalvet – vad är det som beskrivs?
En vanlig uppfattning är att Bibeln beskriver ett hårt metalliskt himlavalv. Dessutom har det fönster och ovanom himlavalvet finns vatten varifrån regnet kommer.
Bokens analys visar att den uppfattningen fullständigt saknar stöd i Bibelns text. Dessutom visar det sig att det inte ens finns en enda text om skapelse från den forntida Främre Orienten som beskriver ett himlavalv med fönster varigenom regnet kommer. I Bibeln används just bilden av ”fönster i himlavalvet” för att beskriva en absurd, omöjlig tanke.
Skapelseberättelsens litterära briljans och dess logiska uppbyggnad
Arbetet igenom analyseras och synliggörs den litterära excellens som författaren uppvisar genom textens intrikata komposition. Boken visar på berättelsens genomtänkta struktur, den överflödande variationen i repetitionerna, användningen av en genomtänkt ordfrekvens osv.
Därutöver synliggör boken att om man läser den hebreiska texten och är medveten om hur de hebreiska berättelserna är uppbyggda blir berättelsen logisk alltigenom och i harmoni med naturvetenskapliga fakta.
Enuma Elish och dess relation till alla andra texter
En vanlig uppfattning är att den kosmogoni som beskrivs i Enuma Elish är den vanliga i den forntida Främre Orienten. Analyserna i boken visar att det istället är så att kosmogonin i Enuma Elish snarast är ”sekteristisk”. Den är olik alla andra kända texter om skapelse i den forntida Främre orienten. Därför är det fullständigt omotiverat att projicera in dess kosmogoni i Bibelns skapelseberättelse.
Skapelseberättelsen är unik
Skapelseberättelsen visar sig vara en helt unik komposition i den litterära världshistorien.
Recensioner
Det finns inga recensioner än.